måndag 10 februari 2014

Ny hobby FTW!!

Hej gott folk!

Den här bloggen uppdateras ju inte så vidare frekvent numera, vilket ju beror på att jag som bekant 1) jobbar heltid, 2) försöker anpassa mitt liv till detta samt 3) försöker ha ett liv på kvällarna, dvs inte så mycket tid framför skärmen.

Och nu ska ni får höra! Jag har gått och skaffat mig en ny hobby! Jag tror på riktigt att det kan kallas en hobby, sånt man skrev i "Mina vänner"-böckerna när man var liten. Mina "fritidsintressen" har ju inte sträckt sig till så mycket mer än de tre F:en; Fika, Facebook och Friskis. Nummer två är ju så tragiskt, det borde ju såklart inte få benämnas som en fritidssyssla, men faktum är ju att jag spenderar en hel del tid (alldeles för mycket) med detta tidsfördriv.

MEN!

Förra helgen berättade en vän att hon sjöng i en kör! En GOSPELKÖR! Och de skulle ha prova-på-kvällen dagen därpå, så jag och Emelie joinade. En kör! Nu har jag varit där två gånger och skrivit upp mig på LISTAN. Nu är jag liksom med.

Och för att klargöra; nej, jag kan inte sjunga. På riktigt. När jag kom hem nu efter kören idag så letade jag upp en av sångerna på youtube och sjöng för att höra hur jag faktiskt låter. Det lät förjävligt. Skar sig överallt. Så min plan är helt enkelt att sjunga så tyst så ingen hör. För det är ju så kul att vara där! Så himla bra körledare och alla verkar så glada. Vi sjunger om Gud och Jesus och klappar händer och gungar i takt.

Lite problematiskt blir det dock i fikapausen (yes fika; två hobbys i en smäll!!). Måste vakta min tunga så att säga. Som förra veckan då någon frågade mig om jag brukade sjunga i kör, varpå jag hör mig själv utropa "nej, GUD nej!!". Slog mig själv mentalt i skallen. FAIL. Och idag frågade någon mig om jag var med i någon kyrka. Alltså vad ska jag svara? Känns ju SÅDÄR att ljuga i en kyrka. Förövrigt var hon lärare på en frikyrklig skola. Jorsåatte. Jag har lite svårt att föra en vettig konversation då, jag vågar liksom inte säga något. Så vi pratade om vädret. Så utomordentligt tråkigt. Får jobba lite på det där med konverserandet.

Förövrigt går jobbet bra tycker jag, jag fikahänger med vännerna regelbundet, försöker läsa en skönlitterär bok, älskar mina nya fRäSiGa mönstrade träningsbyxor, går på lägenhetsvisningar och försöker acceptera att jag kommer vara mer eller mindre kroniskt trött fram till pension, det verkar liksom ska vara så när man jobbar. Men faktum är att jag tror jag kan vänja mig rätt bra.

På återseende.